Sökresultat

För den som verkligen vill grotta ner sig i detaljer kring frögroning och plantutveckling, finns en fascinerande värld av jordtemperaturer, sådjup och fältförsök att utforska. I denna bloggpost har en fältstudie från SLU undersökts noggrant och avslöjar hur små justeringar kan göra stor skillnad. Sådjup och temperatur – vad spelar det för roll? Det intuitiva svaret är: Mycket! Men varför? För att förstå detta måste vi först dela upp fröets resa från sådd till etablerad planta: Groning – Fröet absorberar vatten och påbörjar sin tillväxt. Uppkomst – Grodden bryter genom jordytan. Plantutveckling – Rötter och blad börjar etablera sig. Temperatur och sådjup påverkar dessa steg på flera sätt. Vid låga temperaturer går processen långsammare, men för djupt satta frön riskerar att aldrig bryta jordytan. För grunt satta frön kan uttorkning bli ett problem. Hur djup ska sådden vara? I experimentet av SLU såddes spannmål vid olika djup (2,5 cm, 5 cm och 7,5 cm) och vid varierande temperaturer (5°C, 10°C, 15°C och 20°C). Resultaten visar tydliga samband: Djupare sådd (7,5 cm) kräver mer energi från fröet för att skjuta upp skottet genom jorden. Vid låga temperaturer blev uppkomsten väsentligt långsammare eller misslyckades helt. Grundare sådd (2,5 cm) gav snabbare uppkomst, men vid torra förhållanden ökade risken för uttorkning. 5 cm visade sig vara den mest balanserade sådjupet i försöken, särskilt vid temperaturer kring 10–15°C. För maximal groning för grönsaker ligger jordtemperaturen på hela 18–30°C. Temperaturens påverkan på fröns groning Temperaturen vid sådd är avgörande för groningstiden: Vid 5°C tog det över 30 dagar för 50 % av fröna att gro. Vid 10°C grodde samma mängd frön på cirka 13 dagar. Vid 15°C skedde uppkomsten redan efter 6 dagar. Vid 20°C var den nere på 4 dagar. Detta visar att frön har en kritisk temperaturnivå där utvecklingen sker som mest effektivt. För spannmål ligger denna temperatur runt 10–15°C. För maximal groning för grönsaker ligger jordtemperaturen på hela 18–30°C. Ju mindre frö, ju mindre sådjup - och vice versa brukar vara ett bra riktmärke! Hur påverkar din sådd skörden? Att bara gå ut och så ”när det känns rätt” kan ge väldigt olika resultat beroende på temperatur och fuktighet i jorden. Några viktiga slutsatser för optimal groning: Sådjup runt 5 cm är ofta optimalt för de flesta grödor. Men ju mindre frö, ju mindre sådjup, och vice versa brukar vara ett bra riktmärke. Vid låga temperaturer tar groningen längre tid – så för tidig sådd kan ge ojämn uppkomst. Grund sådd fungerar bra vid fuktiga förhållanden men ökar risken för uttorkning i torrt väder. Att så vid en jordtemperatur över 10°C ger en jämnare och snabbare uppkomst. Nörda vidare! Ju mer du vet om hur temperatur och sådjup samspelar, desto bättre förutsättningar har du för att lyckas med din odling och skörd! Har du erfarenheter av att experimentera med olika temperaturer eller djup? Dela gärna i kommentarerna! Läs hela rapporten med experimentet från SLU här.

Finns det något lyxigare än att klippa egen gräslök direkt över potatissalladen? Eller krossa en näve mynta till sommardrinken? Att odla egna kryddor är både enkelt och maxat belönande – men det kan också bli ett vilt kaos av bortglömda plantor, kryddor som blommar över och timjan som plötsligt tagit över halva odlingslådan. Här får du våra bästa tips för att lyckas med kryddväxterna i trädgården – och hur du kan få lite mer struktur (och mindre kaos) med hjälp av Grodd-appen. Varför odla egna kryddor? De är lättodlade och tar lite plats Du slipper köpa plastförpackningar med halvvissnad basilika De förhöjer smaken i all mat – och doftar fantastiskt Du kan torka eller frysa in för eget kryddförråd året om När ska man så och plantera kryddor? De flesta kryddväxter trivs bäst i soliga lägen och värme. Fleråriga sorter som gräslök, timjan, oregano och mynta kan planteras tidigt på våren. Ettåriga sorter som basilika, koriander och dill vill ha mer värme – vänta tills risken för frost är över, eller förkultivera inomhus i april–maj. Så här lyckas du med vanliga kryddväxter Gräslök Lättodlad och tålig. Dela plantan varje år för att undvika att den blir träig. Skörda ofta – den gillar det! Timjan Kräver sol och väldränerad jord. Gillar att torka mellan vattningarna. Trivs i kruka, stenparti eller odlingslåda. Basilika Värmeälskare! Förkultivera inomhus och ställ ut när det är 15+ grader. Nyp av skotten regelbundet så växer den buskigare. Mynta Oerhört tålig – men också invasiv. Plantera i kruka (med fat!) så sprider den sig inte över hela trädgården. Perfekt till te, drinkar och sommarens sallader. Klipp dina kryddor ofta! Skörd stimulerar tillväxt hos nästan alla kryddor. Tips för att hålla koll på allt Märk upp plantorna – timjan och oregano ser misstänkt lika ut i juni Klipp ofta! Skörd stimulerar tillväxt hos nästan alla kryddor Glöm inte att vattna vid torka – särskilt i kruka Planera för att skörda och torka i slutet av sommaren om du vill ha eget kryddlager i vinter Organisera din kryddodling med Grodd Grodd är din digitala odlingsassistent – perfekt för dig som vill ha bättre koll på vad du sått, när du skördade senast, eller hur hög just din basilika blev förra året. Med Grodd-appen kan du: Lägga in dina kryddor och se så- och skördetider Anteckna t.ex. när du klippte senast eller vilken mynta som blev godast Få överblick över hela odlingen – även om du har kryddor i både kruka, pallkrage och växthus Ladda ner Grodd på App Store eller Google Play och få mer ordning i kryddkaoset!

Rabarber (“Rheum rhabarbarum”) är en älskad flerårig växt i svenska trädgårdar. Med sina stora frodiga blad och syrliga stjälkar är den inte bara dekorativ, utan också en given favorit i vårköket. Rabarbern är tålig, växer i stort sett av sig själv och kan ge riklig skörd i över tio år med rätt skötsel. När och hur planterar man rabarber? Planteringstid: Vår eller höst. Rabarber gillar att etablera sig i fuktig men väldränerad jord. Plats: Sol till halvskugga. Jord: Mullrik, välövergödslad och djup jord – rabarber har ett kraftigt rotsystem. Utrymme: Ge varje planta minst 1 kvadratmeter att breda ut sig på. Plantering: Sätt rötterna så att tillväxtpunkten ("ögat") ligger strax under jordytan. Vattna ordentligt efteråt. Skötsel för glada rabarber-plantor Vattning: Jämnt fuktig jord är A och O. Vattna vid torka. Gödsel: Kompost, kogödsel eller hönsgödsel på våren. Gräsklipp fungerar fint som extra näring. Blomknoppar: Knipsa bort dem så fort de syns. De tar energi från bladtillväxten. Ogräs: Håll rent runt plantan. Skörd – dra, inte skär! Första året: Låt plantan vila. Andra året: Plocka bara några stjälkar. Tredje året och framåt: Skörda från vår till midsommar. Dra stjälkarna långs basen – skär inte! Rabarberblad kan vara giftiga (innehåller oxalsyra) – men går utmärkt att använda som marktäckning för att bevara fuktig jord! Hur förökar jag rabarber? Delning: Dela en äldre planta på våren eller hösten. Perfekt om du vill få fler eller ge bort! Frö: Kan göras, men tar tid att utveckla till full planta. Användning av rabarber i köket Rabarber är fantastisk i paj, kompott, saft, marmelad – eller bara rå med lite socker. Passar extra bra ihop med jordgubbar. Du kan även frysa in rabarberstjälkarna och använda senare under året. Tips! Blekt rabarber: Täck med hink för extra mjälla stjälkar. Sorttips: 'Victoria' är vanlig, grön med syrlig smak. 'Elmblitz' har röda stjälkar och mildare smak. Med andra ord: Rabarber är en investering som bjuder tillbaka år efter år. Och visst är det något visst med att kunna skörda sin första paj mitt i vårens grönskande explosion? Vill du ha koll på när du planterade din rabarber, och hur lång tid det tog till skörd? Lägg in den i Grodd odlingsapp !

Pallkrageodling är en odlingsmetod som tagit trädgårdsodlingen (och balkongodlingen!) med storm. Den är enkel att komma igång med, lätt att anpassa, och ett perfekt första steg för dig som vill odla hemma. Men vad kan man egentligen odla i en pallkrage? Spoiler: nästan allt. Här kommer en lista med inspiration – från potatis till bärbuskar. Odla i pallkrage – tips för nybörjare Att odla i pallkrage passar både dig med stor trädgård och dig som har en liten yta på balkongen. Med rätt jord, lite planering och kanske ett miniväxthus över pallkragen kan du odla en imponerande mängd grönsaker, kryddor, bär och blommor – även på liten yta. För nybörjare som vill komma igång direkt rekommenderar vi att börja med lättodlade grödor som potatis , morötter, sallat, sockerärtor , dill och grönkål . Dessa växer snabbt, är relativt tåliga och ger ofta bra utdelning även om du inte har full koll på allt än. Pallkragen är inte bara snygg i trädgården – den gör odlingen mer tillgänglig, roligare och lättare att planera. Med Grodd odlingsapp kan du göra hela planen ännu enklare, så direkt med appen för jämna skördar, hålla koll på vad du sått, när det är dags att skörda och scanna in alla dina fröpåsar där hemma med informationen om dem! Jord och bevattning i pallkrage Det viktigaste för att lyckas med odling i pallkrage är att välja rätt odlingsmaterial, grunda med organiskt material, löv eller kvistar och välj jord – gärna en blandning av planteringsjord, kompost och kogödsel. En bra jord håller fukt, ger näring och låter rötterna andas. Täck gärna ytan med gräsklipp eller halm för att bevara fukten och minska ogräs, detta kallas även täckodling. Bevattning är A och O, särskilt om din pallkrage står i full sol eller om du odlar i mindre lådor. Ha som rutin att vattna tidigt på morgonen, eller installera solcells-bevattning, och känn med fingret i jorden innan du vattnar för mycket. Tips på grönsaker och bär för pallkrage Instruktioner Björnbär Ge stöd – gärna i rymlig pallkrage mot vägg. Blåbär Surjordsväxt, trivs bäst i egen låda – gärna i halvskugga. Broccoli Kräver jämn vattning och näringsrik jord. Bönor Busk- eller störbönor, lättodlade och tacksamma. Chili Trivs i pallkrage i växthus eller skyddat läge – behöver mycket värme. Grönkål Tålig och kan stå kvar långt in på hösten i pallkragen. Hallon Kräver stöd och utrymme. Välj svagväxande sorter för att inte rötterna ska ta över hela pallkragen. Jordgubbar Plantera i rader. Skydda mot sniglar. Trivs i full sol. Lök Sättlök ger snabbare resultat, men lök från frö går även bra att förkultivera. Trivs i sol och väldränerad jord. Majs Plantera i grupp hellre än i rad för en säker pollinering. Melon Trivs bäst i pallkrage i växthus eller uterum. Morötter Så direkt i rader eller rutor. Täck med fiberduk. Palsternacka Långsamgroende men mycket tålig och utmärkt i pallkrageodlingen. Paprika Liknande behov som chili – vill ha värme och skydd. Potatis Potatis är en klassiker i pallkragen! Kupa upp jord när blasten växer. Pumpa Kräver mycket plats, men perfekt i stor pallkrage. Purjolök Kräver lång säsong, förkultivera gärna. Rabarber Kräver lite djupare pallkrage och mycket näring. Ruccola Klarar kyla bra och kan skördas flera gånger. Rödbetor Lättodlade rotfrukter som gillar djup, lucker jord. Sallat Snabbväxande bladgrönsak – perfekt för nybörjare. Smultron Perfekt i små pallkragelådor eller som kantväxt. Sockerärtor Klättrar gärna – ge stöd. Skörda ofta. Spenat Tidig sådd och tidig skörd, ger bäst resultat innan det blir för varmt. Spetskål Lättare än du tror – behöver näring och lite plats. Squash Ger stor skörd – en planta räcker långt! Tomat Busktomater passar bra i solig pallkrage med stöd. Vattenmelon En värmeälskare som kräver skydd, men odlas gärna i pallkrage i skyddat läge eller växthus. Vitlök Planteras på hösten och skördas till midsommar. Skydda dina plantor i din pallkrage med fiberduk i början av säsongen – det håller både kyla och skadedjur borta. Tänk också på att samplantera smart: lök trivs bra ihop med morötter, squash gillar sällskap av majs och bönor, och tomater behöver gott om utrymme och gärna ett stöd att luta sig mot. Om du vill maximera säsongen kan du enkelt förvandla din pallkrage till en drivbänk med hjälp av en båge och lite plast eller växtskyddsduk. Det gör att du kan så tidigare på våren – och skörda längre in på hösten. Pallkrageodling handlar inte om perfektion, utan om att lära känna din jord, dina växter och vad som fungerar där du odlar. Med lite tålamod och observation kommer du snabbt in i det – och med hjälp av Grodd odlingsapp kan du planera din odling smart. Källhänvisning: Farbror Grön Blomsterlandet

Att odla värmekrävande grönsaker kräver rätt förutsättningar för att växa och ge bra skörd. Dessa grödor behöver extra värme och ljus för att utvecklas optimalt, vilket innebär att de ofta förodlas inomhus innan de planteras ut. För att lyckas är det viktigt att planera och anpassa odlingen efter klimat och växtplats. Med rätt metoder kan du maximera skörden och skapa en gynnsam odlingsmiljö. Här är allt du behöver veta för att komma igång! Vad är värmekrävande grönsaker? Värmekrävande grönsaker är sådana som behöver en högre temperatur för att gro, växa och utvecklas optimalt. De trivs bäst i varma klimat eller under skyddade förhållanden som växthus, varmbänkar eller upphöjda bäddar med god värmehållning. Många av dessa grönsaker är frostkänsliga och har lång utvecklingstid, vilket gör att de ofta behöver förodlas inomhus i kallare klimat. Värmekrävande grönsaker gror bäst vid 22-26°C – en värmematta kan skynda på processen Exempel på värmekrävande grönsaker: Tomater 🍅 – Kräver temperaturer över 15°C för att trivas och minst 20°C för att sätta frukt ordentligt. Paprika & chili 🌶️ – Behöver jämn värme (gärna över 20°C) och lång utvecklingstid. Aubergine 🍆 – Kräver mycket värme och sol för att ge bra skörd. Gurka 🥒 – Trivs bäst vid temperaturer över 18°C och vill ha mycket fukt. Pumpa & squash 🎃 – Behöver värme och en lång växtsäsong för att hinna utvecklas fullt ut. Majs 🌽 – Kräver en jordtemperatur på minst 10–12°C för att gro, och gynnas av långa, varma dagar. Sötpotatis 🍠 – Kräver hög jordtemperatur och lång säsong för att bilda knölar. Meloner 🍈 – Behöver mycket sol och värme för att utvecklas och bli söta. Bönor (vissa sorter, t.ex. brytbönor och störbönor) – Vill ha varm jord (minst 12–15°C) för att gro bra. Planera sådden i rätt tid Många värmekrävande grönsaker har lång utvecklingstid och bör sås inomhus 8-10 veckor före utplantering. I de flesta områden innebär detta att du kan så redan i februari- mars för att ha tillräckligt stora plantor till utplanteringen i maj-juni när risken för frost är över. För den som vill maximera sin skörd kan sådden delas upp i omgångar för att ha kontinuerlig tillgång till skördeklara plantor under hela säsongen. Rätt förhållanden för groning Värmekrävande grönsaker gror bäst vid en temperatur på 22-26°C. En värmematta under såddskrukorna hjälper till att hålla en stabil temperatur och skynda på groningen. Välj en näringsfattig såjord med bra dränering. För att undvika fuktrelaterade sjukdomar som dämpningssjuka, så i små pluggbrätten och håll jorden lagom fuktig. Genom att använda små kärl till en början minimeras risken för övervattning och syrebrist vid rotsystemet Ljus och värme efter groning När fröna grott behöver plantorna mängder av ljus för att inte bli rangliga. Placera dem i ett söderfönster eller komplettera med växtbelysning för att ge dem 14-16 timmar ljus per dag. Temperaturen kan nu sänkas till 18-22°C, vilket gör att plantorna utvecklar ett starkt rotsystem och kraftiga stjälkar istället för att skjuta i höjden. För att effektivisera odlingen kan du placera plantorna i växtställningar eller hyllor med belysning, vilket sparar plats och gör det möjligt att odla fler plantor på en mindre yta. Omskolning och vidare utveckling När plantorna har utvecklat sina första karaktärsblad är det dags att omskola dem till större krukor. Använd en näringsrik jord och ge varje planta tillräckligt med utrymme för rötterna att växa. Genom att successivt plantera om i större kärl stimuleras en starkare tillväxt. Avhärdning innan utplantering Innan värmekrävande grönsaker kan flyttas ut i växthus eller på friland måste de avhärdas. Vänjer du dem gradvis vid sol, vind och temperaturförändringar under 7-10 dagar minskar risken för chock och växtstress. Börja med att ställa ut dem korta stunder och låt dem sedan vara ute allt längre varje dag. Om du odlar mycket kan en skyddad plats som ett kallväxthus, inglasad balkong eller fiberduk underlätta avhärdningen. Tips för att odla värmekrävande grönsaker i kallare klimat: Förodla inomhus tidigt på året för att förlänga säsongen. Använd växthus, odlingstunnlar eller varmbänkar för att skapa en stabil och varm miljö. Odla i upphöjda bäddar som snabbare värms upp på våren. Täck jorden med fiberduk eller plast för att behålla värme och skydda mot kyla. Placera växter i skyddade lägen som mot en solig vägg eller i ett uterum. Välj snabbväxande sorter om du har en kort växtsäsong. Avslutning Genom att så värmekrävande grönsaker i rätt tid och ge dem rätt förutsättningar kan du njuta av en riklig skörd. Värme, ljus och rätt skötsel gör all skillnad för dina grönsaker. Ge dem den start de behöver, och du kan se fram emot en lyckad odlingssäsong. Lycka till och njut av din skörd! 🌱☀️ Källhänvisningar: Blomsterlandet Jordbruksverket

Att förkultivera plantor inomhus är ett smart sätt att ge dina växter ett försprång innan de flyttas ut i trädgården. Men den skyddade inomhusmiljön kan också locka till sig skadedjur som hotar dina spirande plantor. Särskilt vid sådd av grönsaker, örter och andra ätbara grödor kan ohyra som bladlöss, sorgmyggor och hoppstjärtar snabbt sprida sig och försvaga unga plantor. Här går vi igenom de vanligaste skadegörarna och hur du bekämpar dem på ett effektivt och hållbart sätt. Vanlig ohyra och skadedjur – deras skadeverkningar Bladlöss Bladlöss är små, gröna eller gula insekter som kan föröka sig snabbt genom jungfrufödsel. De suger växtsaft ur bladen och kan få unga plantor att vissna. Dessutom utsöndrar de honungsdagg, vilket lockar till sig svampar som sotdagg. Sorgmyggor Dessa små svarta flygande insekter lägger sina ägg i jorden, och deras larver kan orsaka stor skada genom att äta upp små rotsystem. De kan förväxlas med vattenflugor, men till skillnad från dessa skadar sorgmyggornas larver växterna. Hoppstjärtar Om du ser små vita eller grå insekter hoppa omkring på jordytan när du vattnar, är det sannolikt hoppstjärtar. De kan förvärra problem genom att angripa unga rötter. Växthusspinnkvalster Dessa små skadedjur gör att bladen får ljusa prickar, blir missfärgade och torkar ut. Vid kraftiga angrepp kan en tunn väv bildas mellan bladen. De trivs i torra miljöer och angriper ofta hibiskus, krysantemum och fuchsia. Mjöllöss (vita flygare) Små vita insekter som sätter sig på undersidan av bladen. De producerar honungsdagg som gör att sotdaggsvamp kan etablera sig och ytterligare försvaga plantorna. Mjöllöss trivs särskilt på pelargoner och fuchsior. Sköldlöss och ullöss Sköldlöss bildar sköldar som skyddar äggen, medan ullöss producerar vaddliknande skydd för sina kolonier. Båda arter suger växtsaft och kan få bladen att gulna och vissna. De kan drabba citrusträd, vinrankor, fikon, kryddväxter och andra fruktbärande växter. Förebyggande åtgärder mot ohyra Det bästa sättet att undvika skadedjur är att förebygga deras spridning. Här är några effektiva metoder: Inspektera nya plantor innan du tar in dem. Skadedjur kan ofta följa med från plantskolor och butiker. Håll en god luftfuktighet genom att duscha bladen regelbundet, vilket kan försämra levnadsvillkoren för spinnkvalster och trips. Vattna lagom mycket – för fuktig jord gynnar sorgmyggor och hoppstjärtar. Använd ny, frisk jord vid sådd och omplantering för att minimera risken att introducera skadedjur. Placera gula klisterfällor för att upptäcka och reducera flygande insekter som sorgmyggor och vita flygare. Ett tunt lager sand ovanpå jorden kan minska risken för sorgmyggor vid sådd. Biologisk bekämpning Om skadedjur väl har etablerat sig kan biologisk bekämpning vara en effektiv och miljövänlig lösning: Rovkvalster (Phytoseiulus persimilis) Kan användas mot spinnkvalster och kan snabbt minska deras population. Nematoder (Steinernema feltiae) Angriper sorgmyggornas larver och hindrar deras utveckling. Parasitsteklar Kan användas mot mjöllöss genom att de lägger sina ägg i skadedjuren. Hushållsbaserade bekämpningsmetoder För en mer direkt insats kan du använda enkla hushållsmedel: Såplösning (0,5 dl såpa + 1 l vatten) fungerar bra mot bladlöss och andra mjuka insekter. Såpsprit (0,5 dl såpa + 2 msk rödsprit + 1 l vatten) är effektivt mot sköldlöss och ullöss. Bikarbonatlösning (2 tsk bikarbonat + 2 tsk rapsolja + 1 l vatten) fungerar mot mjöldagg. Avslutande tips Genom att vara uppmärksam och arbeta förebyggande kan du minska risken för att skadedjur etablerar sig bland dina förkultiverade plantor. Regelbunden kontroll och snabba åtgärder om problem uppstår gör att dina växter kan växa starka och friska utan onödiga angrepp. Har du några egna erfarenheter av skadedjur? Dela gärna dina tips i kommentarerna! Källhänvisningar: Blomsterlandet Jordbruksverket SLU

Genom att skapa en trädgård där du låter växterna hjälpa varandra kan du maximera dina skördar – helt naturligt. Grodd tog ett snack med Matilda Palm, klimatrådgivare på Vi-skogen, som ger sina experttips på hur du kan odla smart, hållbart och i samspel med naturen. Vi-skogen, som har över 40 års erfarenhet av samodling i östra Afrika, menar att detta fungerar minst lika bra i svenska trädgårdar. Men först och främst, hur går det till med samodling egentligen? Matilda Palm, klimatrådgivare på Vi-skogen Samodling handlar om att odla flera olika växter tillsammans på ett vis som efterliknar naturens egna system, säger Matilda Palm, klimatrådgivare på Vi-skogen. Det betyder att växter hjälper varandra att bli starka på olika sätt, vissa skrämmer bort skadedjur, andra tillför näring till jorden. Resultatet blir en frisk och levande jord där skördarna frodas, helt utan bekämpningsmedel och konstgödsel.  Att samodla är även perfekt för den som vill optimera en mindre trädgård eller kolonilott.  Det är en yteffektiv metod där grödorna utnyttjar olika höjder, rotlager och näringsbehov, vilket gör även en liten yta produktiv, menar Matilda Palm. Samodling bidrar även till att öka pollineringen . Eftersom växterna blommar vid olika tider finns det alltid tillgång till nektar och pollen vilket gör platsen mer attraktiv för flera olika sorters pollinatörer som bin, humlor och fjärilar. Det bidrar till bättre pollinering och större skördar. Den mångfald som blir av samodling skapar också   mer motståndskraft mot klimatförändringar. Djupt rotade växter hjälper till att hålla kvar fukten i jorden under torra perioder, medan kvävefixerande växter förbättrar jordens bördighet utan konstgödsel. I vårt arbete ser vi hur bönder med hjälp av samodling klarar både torka och skyfall bättre – och får tryggare skördar över tid. Nu när extremväder till följd av klimatförändringar också blir allt vanligare i Sverige kan vi lära oss av mycket av bönderna i östra Afrika, berättar Matilda.  Tips till enkla och vackra kombinationer där växterna hjälper varandra att växa starkare – precis som i naturen: Tre systrar: Majs, bönor och squash: Majs fungerar som en naturlig klätterställning för bönorna . Bönorna binder kväve i jorden, vilket förbättrar näringen för både majs och squash. Squash breder ut sina stora blad och skuggar marken, vilket minskar avdunstning och håller ogräs borta. Tomater, basilika och tagetes: Tomater behöver mycket näring och skydd mot skadedjur. Basilika sägs förbättra tomaternas smak och avskräcker skadeinsekter som bladlöss. Tagetes avger ämnen som håller nematoder och andra skadedjur borta från jorden, samtidigt som blommorna lockar pollinatörer. Detta är även en väldigt vacker kombination! Ringblomma, mörkbladig amarant och kål: Flygande skadeinsekter hålls borta från kålen , dessutom gynnas nyttoinsekter som attraheras av blommorna som parasiterar bladlöss och larver. Buskkrasse, mynta och pumpa: Att plantera dessa under dina befintliga träd agerar som levande marktäckare, och tillför näring under odlingssäsongen. Vitlök, spenat eller andra bladgrönsaker: Vitlök är en smart gröda att samodla med till exempel spenat, mangold eller andra lövgrönsaker. Eftersom vitlöken växer långsamt under vintern och tar fart först till våren, kan du använda samma yta mer effektivt genom att så snabbväxande bladgrönsaker mellan raderna. De hinner skördas innan vitlöken behöver all plats själv. Klöver, honungsfacelia och gurkört:  Klöver tillför kväve till jorden, facelian och gurkörten lockar mängder av pollinatörer, och tillsammans förbättrar de jordstrukturen och skyddar mot ogräs. En blommande trio som både stärker odlingen och gynnar ekosystemet. Fem anledningar till samodling Smartare användning av marken Genom att odla olika växter tillsammans – som majs, bönor och squash eller fruktträd med grönsaker – kan du använda odlingsytan effektivare. Växterna utnyttjar olika höjder, rotlager och näringsbehov, vilket gör att fler grödor får plats på samma yta utan att konkurrera. Växter som hjälper varandra Samodling kan ge naturligt skydd mot skadedjur. Exempelvis fungerar morot och lök utmärkt ihop – lökens doft skrämmer bort morotsflugan och vice versa. Vissa växter fungerar också som ”levande gödsel”, t.ex. baljväxter som binder kväve i jorden. Jorden blir levande och stark En blandning av växter ger bättre jordstruktur och skyddar mot urlakning, erosion och avdunstning. När marken är täckt och varierad blir den hem för maskar, svampar och mikroorganismer som bygger upp ett friskt och levande jordliv – helt utan kemikalier. Ekosystem i balans – biologisk mångfald på köpet Olika grödor och träd lockar till sig olika nyttodjur: pollinatörer, rovskalbaggar, fåglar och maskar. Det skapar ett naturligt samspel där skadedjur hålls i schack, och odlingen blir mer motståndskraftig mot förändringar i klimat och väder. Hållbarhet och trygghet över tid Samodling bidrar till långsiktig livskraft. Med mångfald i odlingen minskar risken att en dålig skörd slår ut hela försörjningen. Det ger mer stabila skördar, friskare grödor och ett system som klarar både torka och skyfall – samtidigt som det minskar behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel. Fler tips om samodling hittar du på www.viskogen.se/samodling Om Vi-skogen:  Sedan över 40 år tillbaks möjliggör Vi-skogen för träd och människor att växa. Detta genom att utbilda småskaliga bönder i Kenya, Tanzania och Uganda i hållbara jordbruksmetoder. En av de viktigaste är agroforestry – att odla träd tillsammans med grödor i ett system som stärker både jorden, klimatet och familjens försörjning. Genom att samplantera olika grödor, träd och även ha boskap, skapas ett motståndskraftigt och produktivt jordbruk – anpassat efter varje bondes unika behov.

Att odla i pallkrage är ett av de mest praktiska och platsbesparande sätten att komma igång med grönsaksodling – oavsett om du har en stor trädgård, en liten innergård eller bara ett hörn vid sommarstugan. I vårt generella inlägg om att odla i pallkrage går vi igenom grunderna för att komma igång med den här mångsidiga odlingsformen. Och i vår guide till potatisodling hittar du tips om sorter, förgroning och skörd. I det här inlägget kombinerar vi det bästa av två världar och zoomar in på hur du odlar potatis just i pallkrage. Här får du en komplett steg-för-steg-guide, från val av potatissort och förgroning till plantering, täckodling, gödsling och skörd. Varför odla potatis i pallkrage? Platsbesparande: Perfekt för små ytor. Bekvämt: Du slipper gräva i tung markjord. Kontrollerad miljö: Lätt att styra jordkvalitet, gödsling och vattning. Snabbare uppvärmning: Jorden i pallkrage värms upp fortare på våren – perfekt för tidig potatis. Välj rätt potatissort Potatissorter delas in i tidiga, medeltidiga och sena. Valet påverkar både skördetid och vad potatisen passar till. Tips: Plantera flera sorter för skörd hela säsongen – från midsommar till sen höst. Sort Typ Skördetid Egenskaper Orla Tidig Ca 8 veckor Rund, vit, mild smak. Cherie Medel ca 10-12 veckor Rödskalig delikatess. Fast, mångsidig. Linzer Delikatess Tidig ca 8 veckor Högavkastande (upp till 9,7 kg/krage). Vivaldi Medel ca 10 veckor Mångsidig med stora knölar – bra till bakpotatis. Förgro potatis Du kan välja att förgro potatisen innan du sätter den i jorden, vilket innebär att du låter potatisarna utveckla groddar och ibland även rötter och lite blast inomhus, i rumstemperatur och ljus, under cirka fyra veckor. Förgrodd potatis gror snabbare i jorden och ger ofta tidigare och mer jämn skörd. Men det går också bra att sätta potatis direkt utan förgroning – då dröjer det bara några veckor längre innan skörden är redo. När är det dags att plantera potatisen i pallkragen? När jorden i din pallkrage har nått minst åtta grader – vilket brukar ske i april i södra Sverige – är det dags att plantera. Gräv hål cirka tio centimeter djupt och placera potatisarna med ungefär 25–30 centimeters mellanrum. I en standardpallkrage (80x120 cm) får du plats med sex till tolv potatisar beroende på sort och hur mycket plats du vill ge varje planta. Tidiga sorter kan sättas något tätare än sena. Skydda knölarna från ljus Pallkrageodling gör det enkelt att jobba med täckodling. Du kan lägga växtdelar, halm, löv eller hö ovanpå jorden för att bevara fukt, skydda knölarna från solljus och ge näring till maskar och mikroorganismer. Att kupa potatis – alltså att dra upp jord runt plantan – är också ett alternativ, men kräver lite mer utrymme i kragen. Oavsett metod är målet att förhindra att solljus når potatisen, eftersom de då kan bli gröna och bilda solanin, ett ämne som gör dem oätliga. Gödsla och vattna potatis i pallkrage När det gäller gödsel finns det vissa saker att tänka på. Potatis föredrar en gödsling som är rik på fosfor och kalium , men med måttligt kväve . För mycket kväve gör att blasten växer frodigt på bekostnad av knölbildningen. I takt med att fler odlare upptäckt rester av bekämpningsmedel som pyralider i organiska gödselprodukter – även KRAV-märkta – har konstgödsel, som t.ex. Blåkorn och höstgödsel, blivit ett alternativ. Om du vill använda naturgödsel är det viktigt att du kontrollerar med tillverkaren att den är fri från pyralider. Vattning är särskilt viktig i pallkrageodling. Regelbunden vattning under torra perioder minskar risken för sprickbildning och skorv, och bidrar till att potatisen utvecklas jämnt. En bra tumregel är att jorden ska hållas jämnt fuktig – inte blöt, men inte heller torka ut. När är det dags att skörda? Skörden kan börja när plantorna blommar, men vill du få ut så mycket som möjligt av knölarna är det ofta värt att vänta lite längre. När blasten börjar gulna har potatisen ofta mognat färdigt. Testa gärna genom att gräva försiktigt och känna efter storleken. Om potatisarna är små – vänta en vecka eller två till. Ju längre du väntar (utan att låta plantan vissna helt), desto tjockare blir skalet – vilket gör potatisen bättre lämpad för lagring. Hur mycket potatis du får beror på flera faktorer: sort, jordkvalitet, näringstillgång och väder. En vanlig uppskattning är att varje sättpotatis ger mellan 0,5–1 kg skörd. En dubbel pallkrage kan alltså ge från 5 kg till uppåt 10 kg eller mer – särskilt om du odlar högavkastande sorter som Linzer delikatess. Avslutningsvis Att odla potatis i pallkrage är ett enkelt sätt att odla för till exempel beredskap , få bättre smak på tallriken och komma närmare jorden. För oss handlar det inte bara om kilon – utan också om glädjen i att följa processen, prova nya sorter, lära av både lyckade skördar och misslyckanden, och njuta av hemodlad mat. Så sätt igång! Välj en sort du är nyfiken på, peta ner några knölar i en pallkrage, täck med hö eller halm och låt tiden göra sitt. Inget år är det andra likt – men varje säsong ger nya lärdomar och nya skatter under jord. Vill du hålla koll på när du satte, gödslade och skördade? Använd gärna Grodd-appen – ett digitalt odlingsminne där du kan samla all din odling på ett ställe. Källhänvisningar: Blomsterlandet Farbror Grön Sara Bäckmo

Att odla sparris är en investering i framtida lyx. När den väl etablerat sig ger den skörd i många år framöver – och det bästa är att den faktiskt trivs alldeles utmärkt i pallkrage! I våra tidigare inlägg har vi pratat om hur du kommer igång med pallkrageodling generellt. Här tar vi det ett steg längre och guidar dig genom hela processen för att lyckas med sparris i pallkrage – från plantering till skörd. Vad är sparris egentligen? Sparris (Asparagus officinalis) är en flerårig växt som dyker upp bland de allra första grönsakerna på våren. Den är både nyttig och vacker – under sommaren utvecklas de höga plymerna till ett riktigt blickfång i trädgården. Men tålamod är viktigt: det dröjer ett par år innan du kan börja skörda på riktigt. Går det att odla sparris i pallkrage? Ja! Men det kräver lite förberedelse. Sparris har djupa rötter och kräver både plats och tålamod. För att den ska trivas i pallkrage behöver du: Minst två pallkragar på höjden Soligt läge Väldränerad, näringsrik jord Plantavstånd på 30–40 cm Sparris breder ut sig rejält med tiden, och rötterna gillar inte att bli störda i efterhand, så sätt hellre färre än för många plantor i en och samma låda! Så planterar du sparris i pallkrage Förbered pallkragen Fyll med jord som är väldränerad och näringsrik – gärna med inslag av kompost, stallgödsel och gärna lite tång om du har tillgång. Sparris gillar ”strandnära” jord. Gräv en fåra Ungefär 15–20 cm djup, längs mitten av pallkragen. Bottna med vatten och organiskt material om du vill boosta växtstarten. Fyll på efter hand När plantorna börjar växa fyller du på med mer jord i takt med att du rensar ogräs och vattnar. Så småningom blir lådan full. Stark sparris i pallkragen Sparris är inte särskilt krävande, men den vill ändå bli lite ompysslad för att trivas riktigt bra. Under det första året är det viktigt att du vattnar ordentligt så att plantorna etablerar sig. Därefter klarar de sig ofta med regnet, men vid långvarig torka kan det vara klokt att stötta med en rejäl rotblöta – särskilt på våren när skotten är på väg upp. När det gäller näring mår sparrisplantorna utmärkt av en årlig dos komposterad stallgödsel, gärna tidigt på våren innan tillväxten kommit igång. Täck gärna jorden med gräsklipp, tång eller andra växtrester – det ger både näring och skyddar mot ogräs. På hösten, när den ståtliga blasten vissnat ner, är det dags att klippa ner plantorna ända vid marken. Det minskar risken för sjukdomar och håller bädden fräsch inför nästa säsong. Skörda sparris Första året låter du plantan växa ifred, så att den kan fokusera på att etablera sitt rotsystem. Andra året kan du smaka på några skott om plantan ser stark och frisk ut. Tredje året är det dags för belöningen – men kom ihåg att avsluta skörden kring midsommar, så att plantan hinner återhämta sig inför nästa säsong. Med tiden kan en enda planta ge upp till 20 skott per år, och när de väl börjar växa går det undan – på bara några dagar kan du ha färdig sparris att skörda. Här kommer några tips på hur du får sparrisen att frodas i pallkragen: Ge plantorna djup och plats – gärna två pallkragar på höjden och 30–40 cm mellan varje planta. Ha tålamod – sparris är en långsiktig odling som lönar sig över tid. Sköt om dina plantor med vatten, näring och kärlek. Avslutning Sparris i pallkrage är ett långsiktigt projekt med stor utdelning. När de första späda skotten tittar upp om våren är det svårt att inte känna sig lite stolt. Med rätt förberedelser och lite tålamod har du lagt grunden till en odling som kan ge glädje i många år framöver. Och det bästa? Den sköter sig nästan själv när den väl är på plats. Har du testat att odla sparris i pallkrage? Dela gärna dina tips i kommentarerna. Källhänvisningar: Blomsterlandet Granngården Näsets Gröna Sara Bäckmo

Det är något särskilt med att odla morötter. Under ytan pågår en stillsam men kraftfull process – små frön förvandlas till färgstarka, knapriga rötter som bara väntar på att skördas och avnjutas direkt från jorden. Morötter är en av de mest lättodlade grönsakerna och ett säkert kort i köksträdgården. De trivs hos både nybörjaren och den erfarna odlare som vill ha en pålitlig, tacksam skörd. Och det fina är – du behöver varken stor trädgård eller gröna fingrar för att lyckas - en pallkrage räcker långt. Färg, form och fantasi – mer än bara orange Glöm bilden av den klassiska, långa orangea moroten för en stund. I fröhyllan väntar en hel värld av morötter att upptäcka – vita, gula, röda, lila... korta, runda, spetsiga. Vissa växer snabbt och är redo att knapras redan i sommar. Andra tar längre tid och passar bättre till höst- och vinterförvaring. Välj gärna flera sorter med olika utvecklingstid och så i omgångar – då kan du skörda hela säsongen! Så morötter med rätt förutsättningar Morötter trivs bäst i lucker, stenfri jord med mycket sol. Du kan odla dem direkt i trädgårdslandet, i pallkrage, eller till och med i stora hinkar på balkongen. Så här gör du: Så direkt på friland så snart joren torkat upp (eller prova vintersådd!). Fröna är pyttesmå – blanda gärna med lite sand så är de lättare att så jämnt. Så på 1 cm djup, med 4–5 cm mellan fröna och 20–40 cm mellan raderna. Täck med fiberduk om du vill skydda mot morotsflugan. Vattna vid behov och håll ogräset borta. Tips! Gallra genom att klippa av blasten på de små plantor du inte vill behålla – att dra upp dem kan störa rötterna. Morötter i kruka, pallkrage eller friland – allt funkar! Morötter kräver inte mycket plats, så du kan odla även om du har begränsat utrymme. I kruka är det till och med enklare att kontrollera sniglar och fukt. Se bara till att krukan är minst 30 cm djup – morötterna behöver plats att växa neråt. I pallkragar blir jorden snabbare varm på våren, vilket gör att du kan komma igång tidigare. Och i klassiska rader på friland får du plats med många! Skydda mot skadeinsekter – naturligt Morotsflugan är en vanlig gäst i våra odlingar men det finns flera smarta sätt att hålla den borta, även i liten skala. Det viktigaste är att täcka sådden med fiberduk under flugans aktiva period, från våren till augusti. Duken fungerar som ett skyddande tak som hindrar flugan från att lägga ägg vid plantornas bas. Välj gärna en plats där det blåser lite, morotsflugan är en dålig flygare och undviker öppna, vindexponerade ytor. Och glöm inte växtföljden! Att inte odla morötter på samma plats som året innan minskar risken för angrepp. Har du möjlighet att byta odlingsyta eller hålla lite avstånd från tidigare morotsland är det en stor fördel. Vill du ha ännu bättre koll på läget? Då kan du följa Växtskyddscentralens fällfångster i ditt område. Skörda morötter– och njut direkt eller spara till vintern Tidiga morötter skördas efter hand, när de ser lagom stora ut (eller när du inte längre kan hålla dig). Sena sorter låter du stå tills de vuxit klart och blasten fortfarande är grön. Gräv försiktigt upp med grep, skaka av jorden men skölj inte. Skär av blasten några centimeter ovanför roten. För lång hållbarhet: Förvara i hink med fuktig sand, torv eller sågspån i en sval, frostfri källare. Då håller de i flera månader! Avslutning Att dra upp sin första egenodlade morot är en oslagbar känsla – oavsett om den är rak, krokig eller knubbig. Odla för smaken, glädjen och känslan av att kunna skörda något du själv har sått. Moroten är ett litet frö med stor potential. Har du egna morotstips eller favoritorter? Dela gärna med dig i kommentarerna! Källhänvisningar: Blomsterlandet Riksförbundet svensk trädgård Sara Bäckmo

Hållbar odling handlar om mer än att välja bra frön eller att undvika bekämpningsmedel. Det handlar om att tänka i kretslopp – där resurser återanvänds, biologisk mångfald främjas och jorden får byggas upp, inte utarmas. I det här inlägget får du konkreta exempel på hur du kan göra din odling mer cirkulär – hemma, i trädgården, på balkongen eller i pallkragen. Vad är cirkulär odling? Cirkulär odling har många likheter med regenerativ odling – båda syftar till att arbeta med naturen istället för emot den. Båda fokuserar på att bygga upp jordens hälsa, skapa kretslopp och öka motståndskraften i våra odlingssystem. Att samla frön, ta hand om jorden och locka pollinatörer är exempel på hur du kan odla på ett sätt som både är hållbart och regenerativt. I cirkulär odling går inget går till spillo, allt har ett syfte. Cirkulär odling utgår från naturens egna system: inget går till spillo, allt har ett syfte. Det kan handla om att återföra näring till jorden, att använda det du redan har istället för att köpa nytt – eller att låta växter och material få fler liv. Målet är att skapa en självbärande och resurssnål odling där avfall blir tillgång. Fyra sätt att odla cirkulärt och hållbart Samla egna frön Ett av de mest konkreta sätten att sluta odlingskretsloppet är att ta vara på frön från egna växter. Det minskar behovet av inköp och ger frön som är anpassade till just din växtmiljö. En del växter, till exempel svartkål eller palmkål blommar andra året. Om du låter plantan övervintra kan du samla fröer året därpå. Samma gäller för t.ex. morot, palsternacka, rödbeta och många kålsorter . Tips: Låt några plantor gå i blom Välj ut de friskaste plantorna Samla frön när de enkelt faller av från plantan Torka fröna noga innan du sparar dem Märk upp sort, datum och plats En del växter, till exempel svartkål eller palmkål blommar andra året. Om du låter plantan övervintra kan du samla fröer året därpå. Samma gäller för t.ex. morot, palsternacka, rödbeta och många kålsorter . Kompostera och återför näring Kompost är kärnan i ett cirkulärt odlingssystem. Matrester, ogräs, löv och växtdelar blir till mullrik jord och naturlig gödsel. Starta med: En trädgårdskompost eller bokashi-hink Klipp ner växtmaterial för snabbare nedbrytning Blanda kväverikt (grönt) och kolrikt (brunt) material Samplantera smart Samplantering är inte bara cirkulärt – det gynnar också pollinering . Genom att kombinera grönsaker med blommande växter som ringblomma och tagetes lockar du till dig bin, fjärilar och andra pollinatörer som är avgörande för att många grödor ska ge frukt. Att odla växter som gynnar varandra stärker ekosystemet i jorden. Blommor som ringblomma och tagetes lockar pollinatörer och skyddar mot skadedjur. Baljväxter som ärtor och bönor fixerar kväve och förbättrar jorden naturligt. Återanvänd material I en cirkulär odling tar vi vara på det vi har. Du kan: Använda gamla grenar som stöd för tomater Klippa ner växtrester till marktäckning Spara krukor, mjölkkartonger och lådor till förodling Cirkulär odling i större skala Cirkulär odling handlar inte bara om vad vi gör i trädgården. Samma principer används även i storskaliga system, till exempel när spillvärme från datacenter återanvänds för att värma växthus som producerar grönsaker året runt. Det visar att teknik och kretslopp kan gå hand i hand, och att cirkulär odling är ett relevant koncept på alla nivåer. Börja där du står Du behöver inte ha stor yta eller lång erfarenhet. Små handlingar gör skillnad: att spara ett frö, kompostera blast eller odla sallat i en återbrukad plastlåda är alla delar av en större helhet. När vi odlar med omtanke, sluter vi inte bara kretsloppet i jorden – vi stärker också vår koppling till naturen. Vill du ha fler tips? Läs våra blogginlägg eller börja dokumentera din egen frösamling i vår odlingsapp Grodd. Källhänvisningar: Göteborg energi Impecta Sara Bäckmo

Vad händer om vi börjar se odling som ett sätt att bygga upp istället för att bara ta? Regenerativ odling är mer än ett trendigt begrepp – det är en odlingsfilosofi som sätter jordhälsa, biologisk mångfald och långsiktig klimatnytta i centrum. Och det bästa av allt? Det är fullt möjligt, även i liten skala. När vi låter jorden vara i fred, får mikrolivet chansen att bygga något starkare än vi kan skapa själva. Odla med naturen, inte mot den Regenerativ odling handlar om att arbeta med ekosystemet istället för att kontrollera det. Istället för att plöja jorden och rubba dess naturliga struktur, låter man mikrolivet få utrymme att växa. Man täckodlar, planterar fleråriga växter och blommor, använder gröngödsling – och låter jorden återhämta sig och bygga upp sin egen bördighet. Det betyder: Ingen konstgödsel Inga bekämpningsmedel Inga fossila bränslen Massor av biologisk mångfald! Genom att bevara och bygga upp livet i jorden – maskar, bakterier, svampar och mikroorganismer – skapar vi ett system som blir starkare för varje säsong. Dessutom undviker man att plöja eller vända jorden, något som ofta frigör lagrat kol och stör mikrolivet. I stället bevaras jordens struktur, vilket stärker både livskraft och bördighet över tid. Jorden som kolsänka En frisk jord gör mer än att ge oss grönsaker – den kan lagra kol. Regenerativ odling ökar mängden biomassa både ovan och under mark, vilket gör att mer koldioxid binds in i jorden. Det gör odlingen till en naturlig koldioxidsänka, vilket är en viktig del i arbetet mot klimatförändringar. En levande jord full av rötter och mikroliv fungerar som en naturlig koldioxidsänka, vilket gör att regenerativ odling faktiskt kan bidra till att bromsa klimatförändringarna. Dessutom blir jordar med hög humushalt bättre på att hålla vatten och näring, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot extremväder som torka eller skyfall, något vi ser allt mer av i takt med klimatförändringarna. En jord med mycket organiskt material fungerar som en svamp – den håller kvar vatten under torra perioder och dränerar bättre vid skyfall. Regenerativ odling ser människan som en del av lösningen. Regenerativ odling -en positiv kraft för miljö och människor Det som gör regenerativ odling unikt är synen på människan som en möjliggörare, snarare än ett hot. Genom att odla med varsamhet och långsiktighet kan vi inte bara minska vår negativa påverkan, vi kan faktiskt göra positiv skillnad. Det betyder att du som odlare inte bara bidrar till din egen skörd, utan också till en friskare planet. Det är ett sätt att se odling som både ett praktiskt arbete och ett slags omsorg, för jorden, för framtiden och för kommande generationer. I större skala kan regenerativt jordbruk även inkludera betande djur, som hjälper till att skapa mångfald i landskapet genom naturlig gödsling och omrörning av markytan. Så kommer du igång med regenerativ odling Du behöver inte ha hektar av mark för att börja tänka regenerativt. Här är några enkla steg du kan ta i din egen odling: Täckodla Täck jorden med organiskt material som gräsklipp, halm eller löv. Plantera fleråriga växter och blommor De binder kol och gynnar pollinatörer. Använd gröngödsling Odla grödor som fixerar kväve och förbättrar jorden. Undvik att gräva/plöja Låt mikrolivet vara ifred och bygga sin egen struktur. Tänk på vattenhållning En bra jord behöver inte vattnas lika ofta. Se din odling som ett ekosystem Där varje insats påverkar helheten. Samplantering och växtföljd – viktigt i regenerativ odling Växtföljd och samplantering är viktigt i regenerativt jordbruk, de stärker jordens naturliga kretslopp och bidrar till en friskare, mer motståndskraftig odling. Växtföljd handlar om att variera vilka grödor du odlar på samma plats från år till år. Det minskar risken för sjukdomar, förbättrar jordens struktur och ger bättre näringsbalans – helt utan konstgödsel. Samplantering betyder att odla växter tillsammans som hjälper varandra. Till exempel kan du plantera blommor med grönsaker för att locka pollinatörer och hålla skadedjur borta, eller kombinera grödor som förbättrar varandras tillväxt. Exempel: Odlar du ärtor ett år och gurka året efter, får du både kvävefixering och näringsrik jord – utan att tillföra något utifrån. Både växtföljd och samplantering stärker ekosystemet i jorden och skapar balans – och är därför centrala i regenerativ odling. Avslutning Regenerativ odling visar att hållbarhet inte bara handlar om att göra mindre skada, utan om att göra gott. Det handlar om att odla framtid, bokstavligen. Så nästa gång du planterar ett frö, tänk: Hur kan jag hjälpa jorden att återhämta sig – samtidigt som jag får skörd? Det är regenerativt på riktigt. Källhänvisning: Lantbrukarnas riksförbund Nordfrö Punkgården