Ge jorden ett spa — Odla mellangrödor

Tänk dig att din jord får gå på spa efter allt slit med potatis, sallat och ärter. Det är ungefär det du gör när du odlar mellangrödor. Mellangrödor (eller fånggrödor, gröngödslingsgrödor, kalla dem vad du vill) är som ett nytt gäng snälla hyresgäster som flyttar in när de första grödorna har dragit vidare. Och de är inte bara trevliga att ha — de gör dessutom ett hästjobb i det tysta.

Vad är mellangrödor?

Mellangrödor är växter som du odlar mellan dina huvudgrödor. Ofta sår man dem mitt i sommaren, i juli eller augusti, när du precis dragit upp potatis, skördat sallat eller plockat av de sista ärtskidorna. Istället för att låta jorden ligga bar (och i princip skvallra för alla ogräsfrön i trakten att “hej, här är det ledigt!”) stoppar du ner något som jobbar för dig.

När du odlar mellangrödor gör du inte bara dig själv en tjänst nästa säsong — du ger din jord ett helt vårdprogram!

Det kan vara baljväxter som klöver eller lupin, som är mästare på att fånga upp kväve direkt från luften och stoppa ner det i marken. Eller så kanske du väljer en tuffing som oljerättika eller foderrädisa, med rötter som tar sig långt ner och spräcker kompakt jord så att vatten och syre kan hitta nya vägar. Eller varför inte något som blommar fint, som honungsört eller bovete, och lockar till sig bin och fjärilar som tack?

Därför är mellangrödor som små jorddoktorer

När du odlar mellangrödor gör du inte bara dig själv en tjänst nästa säsong — du ger din jord ett helt vårdprogram. Här är några konkreta effekter:

• De binder kväve och andra näringsämnen, så att regnet inte sköljer bort allt och lämnar dig med näringsfattig jord till våren.

• De skyddar marken från solens hårda strålar och håller fukten kvar.

• De tävlar ut ogräs, som annars glatt tar chansen att breda ut sig när marken är bar.

• När de dör eller slås ner lämnar de efter sig en massa organiskt material som långsamt bryts ner till mull och gör jorden lucker och levande.

Och låt oss inte glömma — blommande mellangrödor är rena buffén för pollinatörer. Odlar du till exempel honungsört eller bovete bjuder du in både bin, fjärilar och nyfikna nyckelpigor.

Så här gör du i praktiken

Det fina är att det inte behöver vara särskilt krångligt. När du har skördat dina tidiga grödor och fått en yta ledig, rensa bort grövre växtrester, kratta till ytan och så ut dina mellangrödor. Välj gärna arter som passar just ditt syfte: baljväxter för näring, rättika för att luckra, blommande för att stödja insekter.

Låt dem sedan växa. På hösten kan du slå ner grödorna och låta dem ligga kvar på ytan som ett täcke, eller så låter du frosten sköta jobbet. Till våren kan du mylla ner resterna lätt innan du planterar nya grönsaker.

Några exempel på bra mellangrödor i Sverige

• Klöver, vicker, lupin – binder kväve.

• Oljerättika, senap – bra på att luckra och ta upp näring.

• Honungsört, bovete – blommar och lockar till sig nyttodjur.

• Råg, rågvete, italienskt rajgräs – täcker marken snabbt.

Håll koll med Grodd

Odlar du med hjälp av vår odlingsapp Grodd? Då kan du förstås lägga in även dina mellangrödor i din odlingskalender. Dokumentera sådatum, sort och anteckna hur det utvecklar sig. Nästa år ser du svart på vitt vad som faktiskt funkade i din jord och vad som behöver testas om.

Vill du ha mer tips om hur du kan planera din odling så du alltid har något i jorden — även när huvudgrödorna har flyttat ut? Håll utkik här på bloggen. Och berätta gärna: har du testat mellangrödor, eller känns det fortfarande lite som hokus pokus?